När alkoholdimmorna lagt sig över staden och den sista fanfaren ljudit, då stiger jag ur min koma och övervinner saligheten...det är nu jag skapar mitt konungarike
som en ensam riddare, skadad och förvirrad, beträder jag de robusta gatorna som skall utgöra grunden för min imperialism...i skriken från de fördömda målar jag väggarna med ord bara jag kan tyda, in i evigheten vandrar jag, och där klarmrar jag mig fast...
framtiden skapar jag ur stoftet av cigarettrök och urdrukna vinflaskor, och mot solnedgången rider jag med blicken högt över horisonten...
eller?
jag vet inte, du vet inte, ingen vet vad någon behöver veta!
_______________________________________
satt inne förra veckan, grundade på mitt arbete och försöp mig på solskenet utanför, jag christine och sebaztian, de sista orörda pajasarna som irrar omkring bland brunbrändhet och sandstänk...det var vackert, det var skönt och framför allt...det var vi!
snubblade in på Cloetta för att stirra mig blind på skateboarding, blev uppfriskad av asiater och dryckessugen av en till synes trött och ointresserad Hök, men det var bra, det var jag o min bror, de sista legionärerna från Skruket...intressant och gemensamt!
_________________________________________
far min tog sig i kragen han inte behövde och kastade sig ut från 3000 m höjd, det var otroligt fascinerande och själv blev jag lite lätt ramla-från-himlen-sugen...someday or no-day?
den siste baronen av Hermanshult, han flög, han hoppade, han landade...men inget gjorde han själv!
_________________________________________
skall fortsätta på min produkt, som ligger och guppar i skummen av ointresse på ett usb-minne högre upp bland dammråttor och turkosa spargrisar...inte idag, i morgon, på fredag ska jag mer eller mindre vara klar...
tycker det är sorgligt att höra hur människor beklagar sig över att de inte hinner färdigt, att deras produkt inte kommer att läggas ut för åskådning för konsumtion, att tiden varit knapp...men tiden för fylla, dagen efter ångest och återförsupning har man tid med...trött på människor som inte kan hantera situationen, prioritera och planera...jag skrattar mig till sömns över deras enfaldhet, över deras brist på självinsikt, och att jag kommer sitta med en färdig produkt, klar att betygsättas medan de får spendera sommaren med att kryssa sig egenom arbetet ännu en gång...jag är full av självkärlek...det är inte så lustigt när man älskar sig själv!?!
_____________________________________________________
det får ta slut nu...i morgon är gårdagen bortglömt och återigen stirrar jag in i skärvorna av det jag skapat...de sista pusselbitarna faller snart på plats!
//Herr Arnell
.PS. I Meadow City, all you need is a pair of boots, a set of clothes and probably a motorcycle. DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar